Knivämnen: mått, fiberriktning och vad du ska beställa

Ett skaftpar i masurbjörk klyver du själv ur en planka, och måttet du siktar på är omkring 130 × 45 × 25 millimeter per sida. Det är inte en artikel du beställer utan det mått knivmakare i praktiken sågar till, och fibern ska ligga längs skaftets längdriktning, aldrig tvärs, oavsett om kniven har genomgående tånge eller smaltånge.

Vi sågar plank och stock, inte ämnen. Resten av den här texten handlar om hur du tar ut paret ur en planka, varför måtten ser ut som de gör, och vad du behöver skriva i en förfrågan för att få rätt virke första gången.

Måtten ett skaft behöver

130 millimeter i längd täcker i stort sett alla skaft på bruksknivar med marginal för uppspänning, sågsnitt och den bit du kapar bort i änden. En färdig slöjdkniv eller bruksknivs skaft ligger oftast på 100 till 120 millimeter, en jaktkniv med större grepp något mer. Kapa hellre 140 och såga av i efterhand än att ligga jäms med måttet.

45 millimeter i bredd räcker till ett skaft som är fylligt i handen. 25 millimeter i tjocklek per sida är mer än de flesta behöver på en kniv med genomgående tånge, där två sidor tillsammans blir 50 millimeter plus knivstålets tjocklek, men överskottet är avsiktligt. Du behöver material att forma bort, och ytan under sågsnittet är inte alltid den yta du vill ha kvar.

Där standardmåttet tar slut är på tre ställen: långa skaft på stora knivar, skaft som ska svarvas runt och skaft som ska ha figur genom hela greppet utan en enda lugn zon. Det sista är inte ett måttproblem utan ett materialproblem, och det är värt att vara rak om det: långt virke med obruten, tät figur i hela längden finns i praktiken inte. Figuren varierar inom samma stam, och ju längre biten är desto större är chansen att en del av den är slätare än resten.

Vilken planka du ska beställa

Vi sågar plank och slabs 10–25 centimeter breda, 15–50 millimeter tjocka och 0,5–1,5 meter långa, vid 13–15 procents fuktkvot, med naturkant eller sågad kant, och till den tjocklek du ber om. Det är tjockleken som är det verkliga beslutet i en skaftbeställning.

Ska paret bli tjockt, alltså kring 20 millimeter per sida på en kniv med grovt grepp, beställ 50 millimeter och klyv mitt itu. Sågsnitt och planhyvling tar ett par millimeter tillsammans, så du landar strax över 20 per halva. Ska paret bli tunt, vilket räcker på de flesta bruksknivar med genomgående tånge, beställ 30 millimeter och klyv till två skal kring 13. Den vägen får du fler skaft ur samma planka, vilket spelar roll om du gör flera knivar.

Bredden väljer du efter hur många skaft du vill ha ur samma bit. En planka på 20 centimeters bredd ger fyra skaftbredder bredvid varandra med sågsnitt emellan, och alla fyra kommer ur samma del av stammen, vilket är den enklaste vägen till knivar som ser besläktade ut.

Behöver du ett massivt block i stället för ett par, alltså till smaltånge, är stocken rätt utgångspunkt. Stockarna är 13–25 centimeter i diameter, och du kapar en bit på 140 millimeter, klyver bort märgen och sågar fyrkantigt till 35 × 35 eller vad greppet kräver.

Varför paret klyvs ur en och samma bit

Två sidor som sågats ur olika bitar ser ut som två träslag när de sitter på samma kniv. Masurbjörkens mönster varierar så mycket mellan enskilda bitar att slumpen nästan aldrig ger två som matchar.

Därför klyvs paret ur ett och samma stycke. Snittet läggs i mitten och de två halvorna viks isär som ett uppslag i en bok, vilket gör att mönstret på den ena sidan är en spegelbild av mönstret på den andra. Det är samma princip som kallas bokmatchning i skivmaterial, och det är den enda praktiska metoden att få ett skaft som ser likadant ut från båda håll.

Det har en konsekvens för hur du hanterar bitarna vid sågen. Märk halvorna direkt när de lämnar klingan, håll ihop paren, och fundera igenom vilken sida av varje halva som ska utåt innan du sågar vidare. Vänder du en av halvorna fel försvinner speglingen och du har två bitar figurerat trä i stället för ett par.

Fiberriktningen

Fibern ska gå längs skaftet från tånge till ände. Det gäller även när den lokala fiberriktningen i masurbjörken vrider sig inuti biten, eftersom den övergripande riktningen fortfarande är den som bär.

Ett skaft där fibern går tvärs skaftets längd, alltså där du i praktiken har en tvärskuren skiva, blir svagt över den smalaste punkten och spricker i den punkten. På en kniv som används är det inte en estetisk fråga. På ett skaft som dessutom har ett borrat hål för tången eller en genomgående nit är den svaga punkten redan definierad.

Praktiskt betyder det att skaftämnena sågas längs plankan och inte tvärs den, hur lockande figuren i ett tvärsnitt än ser ut. På den kapade änden ser du ändträ, alltså fiberns avskurna ändar, och de två ändarna är skaftets fram- och bakände. Är du osäker, håll biten mot ljuset och titta på hur de mörka strimmorna löper över långsidan.

Fuktkvot innan du limmar

Plank och slabs skickas vid 13–15 procent fuktkvot. Det är torrt nog för formning men det är inte nödvändigtvis i jämvikt med din verkstad. En uppvärmd verkstad på vintern i Sverige ligger lägre, och en bit som limmas innan den hunnit anpassa sig kommer att krympa något efter limningen. På en kniv visar det sig som en kant som sticker upp mot tången eller mot mellanlägget några månader senare.

Lägg bitarna i verkstaden i ett par veckor innan du limmar, inte i en påse och inte i ett kallförråd. Såga gärna ut skalen först och låt dem ligga: en tunn bit kommer i jämvikt på en bråkdel av tiden en hel planka behöver. Är det viktigt att det blir exakt rätt, mät med fuktmätare både i ditt skal och i en bit virke som legat i verkstaden länge, och limma när de visar samma sak.

Vad förfrågan ska innehålla

Fyra uppgifter räcker nästan alltid: tjockleken du vill ha plankan sågad i, ungefärlig bredd och längd, om du vill ha naturkant eller sågad kant, och om du gör en kniv eller en serie.

Den sista är den som oftast glöms bort och som styr mest. Ett enstaka skaft mår bra av den bit som har den kraftigaste och mest oregelbundna figuren. Fem knivar som ska säljas som en serie mår bättre av en lugnare planka där alla fem skalen kan sågas ur samma bräda, eftersom masurbjörk annars ger fem knivar som ser ut att komma från fem olika verkstäder.

Måtten vi sågar i står i sortimentet, och skillnaden mellan klasserna handlar om hur tät och jämn figuren är och inte om hållfasthet, vilket kvalitetsklasserna går igenom. Beskriv kniven du ska göra när du skriver till oss, så väljer vi klass och tjocklek efter det i stället för att du ska gissa.